Skärgårdsdelegationen har satt upp mål för regeringsperioden 2023-2027.
En skärgård fylld av liv alla dagar om året.
Finlands skärgårdsområden är livskraftiga, tillgängliga och naturnära områden, som erbjuder en mångsidig och kulturellt utpräglad boende- och verksamhetsmiljö. Livskraftiga skärgårdsområden skapar välfärd i hela samhället!
Finlands skärgårds- och insjöområden saknar motstycke – vår unika skärgård är absolut en styrka för vårt land. Skärgården utgör 15 procent av vårt lands areal, och skärgård finns i både havs- och insjöområdena. I skärgårdsområdena bor cirka 330 000 människor, och i och med en multilokal livsstil har nästan hälften av finländarna något slags förhållande till vattendragen. Skärgården och vattendragen inverkar på samhällsstrukturen och gör den fragmenterad, men samtidigt bidrar de också till att ge olika områden egna karaktärsdrag. Insjöskärgården har annorlunda särdrag än havsskärgården, men en fragmenterad samhällsstruktur och långa avstånd är typiska för all slags skärgård. Skärgårdsområdena är attraktiva områden att bo och tillbringa fritiden i. De är områden där människor bor, arbetar, utövar fritidsaktiviteter och i övrigt tillbringar fritiden – skärgården är full av liv alla dagar om året.
Skärgårds- och insjöområdenas ställning blir allt viktigare i och med det rådande världsläget. Livskraften i skärgårdsområdena stärker kriståligheten i skärgårds- och insjöområden som har svåra förbindelser samt påverkar hela landets säkerhet. Skärgårdsdelegationens mål för den kommande regeringsperioden stärker skärgårdens livskraft, övergripande säkerhet och resiliens samt ställning med tanke på säkerheten i hela landet.
Bekanta dig med skärgårdsdelegationen mål för regeringsperioden 2023-2027 nedan.
1. Livskraften i skärgårds- och insjöområdena stärker kriståligheten
I och med det förändrade världspolitiska läget har också skärgårdens ställning blivit allt viktigare ur en säkerhetssynvinkel. Det är viktigt att skärgårdsområdena är livskraftiga och attraktiva bosättningsorter, vilket också stärker deras resiliens. Detta gäller alla skärgårdsområden, men särskilt den yttre havsskärgården samt skärgårdsområdena i närheten av östgränsen.
Samtidigt har det uppstått oro över skärgårdens försörjningsberedskap, eftersom förbindelserna dit även i övrigt är besvärliga. Att trygga tillgången till räddningstjänster och akutvård är viktigt i normala förhållanden, men särskilt viktigt är det i kristider. Enskilda människors vaksamhet och avvikande observationer i en bekant miljö är viktiga - det frivilliga arbetet har en viktig roll när det gäller säkerhetsfrågor i skärgården.
2. Skärgårdslagen bör motsvara dagens förhållanden, mål och åtgärder
Utvecklingen av skärgårdsområdena styrs av lagen om främjande av skärgårdens utveckling, dvs. den så kallade skärgårdslagen. Skärgårdslagen utfärdades 1981 och har inte uppdaterats systematiskt efter det. Skärgården som verksamhetsmiljö och den övriga lagstiftningen har förändrats under de senaste fyrtio åren. Därför behöver skärgårdslagen uppdateras i fråga om både struktur och innehåll. Skärgårdslagen motsvarar inte längre hur samhället och levnadsförhållandena i skärgården ser ut i dag.
3. Tillgänglighet säkerställer livskraftiga skärgårds- och insjöområden
Skärgården ska vara tillgänglig, vilket innebär fungerande trafikförbindelser, men också effektiva data- och telefonförbindelser. Med landsvägsfärjor gjordes det år 2021 cirka 1,3 miljoner överfarter och med väglagsfärjor cirka 200 000 överfarter, medan förbindelsebåtarna hade cirka 270 000 passagerare. En skärgårdstrafik som fungerar, även på vintern, gör det möjligt att leva i skärgården. Det bör vara smidigt att röra sig i skärgården och till fastlandet och trafiken bör motsvara användarnas behov. Det är också viktigt att säkerställa kollektivtrafikens smidighet.
Skärgårdstrafiken bör ses som en del av den gröna omställningen inom transportsektorn. I synnerhet förbindelsebåtarna är av varierande slag och i regel mycket gamla. Det finns alltså ett stort behov av att modernisera förbindelsebåtarna.
Fungerande dataförbindelser jämnar ut skillnaderna mellan olika områden. Digitaliseringen gör både att tillgången på tjänster förbättras och att tjänsterna blir mer tillgängliga. Dataförbindelser är också viktiga för skärgårdens näringsverksamhet. Fungerande dataförbindelser är dock ingen självklarhet i skärgårds- och insjöområdena.
4. Tjänster tillgängliga för skärgårdsborna
Den fragmenterade samhällsstruktur som skapas av skärgården och vattendragen gör att det kostar mer att ordna tjänster i kommuner med skärgård. Det skärgårdstillägg som beviljas i samband med statsandelen för kommunal basservice är ett viktigt tillägg och stöd när det gäller att upprätthålla basservicen i skärgårdsområdena. Den närservice som kommunerna tillhandahåller är viktig för skärgårdsborna, eftersom mycket offentlig service har blivit digital och fysiskt flyttats allt längre bort från skärgården. Om man på ett fördomsfritt sätt kombinerar tjänster, är det dock möjligt att bibehålla en god servicenivå även i skärgårdsområdena. Förutom kombinerade och skräddarsydda tjänster är ambulerande tjänster en möjlighet att komplettera de vanliga tjänsterna.
I och med välfärdsområdena är det viktigt att skärgårdsborna har tillgång till social- och hälsovårdstjänster samt räddningstjänster. En förutsättning för tryggt boende i skärgården är att räddningstjänsternas roll och tillgången till brådskande hjälp är tryggad i skärgårdsområdena.
5. Skärgårdens mångsidiga näringsstruktur gör det möjligt att försörja sig i skärgården
En mångsidig näringsstruktur gör det möjligt att försörja sig och leva i skärgården. Skärgårdsborna är ofta flerföretagare.
Turismens betydelse i skärgården ökar för varje år. För turistbranschen är det typiskt med kraftiga säsongsvariationer i behovet av arbetskraft, vilket också märks i skärgårdsområdena som en utmaning vid rekrytering av arbetskraft. I och med coronapandemin har den inhemska turismen blivit populärare. Trots detta behövs det satsningar för att locka internationella turister till skärgården, vilket också skulle stärka åretruntturismen i skärgården och minska den säsongvisa variationen i arbetskraftsbehovet.
6. En multilokal livsstil stärker skärgårdens livskraft
En multilokal livsstil stärker förtroendet för skärgårdens framtid. På grund av det höga antalet deltidsboende har det aldrig tidigare funnits så många människor i skärgården som nu. Det är viktigt att främja en multilokal livsstil och platsoberoende arbete för att stärka skärgårdsområdenas livskraft. Platsoberoende rekrytering gör det möjligt att kombinera arbete och skärgårdsboende. Människor kan arbeta och bo på olika platser, men samhällets strukturer stöder/identifierar ännu inte en multilokal livsstil tillräckligt väl. Genom att testa en modell för att vara invånare i fler än en kommun kan man lösa frågor som har att göra med multilokalitet och gäller delaktighet, service och finansiering.
7. Skärgårdens unika miljö, natur och kultur ger välfärd i hela samhället
Både havsskärgården och insjöskärgården präglas av unik natur. Naturen och kulturen gör skärgården till en speciell plats som erbjuder hela samhället välfärd. Välmående och rena vattendrag utgör grunden för skärgårdens utveckling.
Hållbara och lokala lösningar belastar klimatet och miljön mindre. När det gäller att bekämpa klimatförändringen bör skärgårdsområdena ses som en del av helhetslösningen. De erbjuder också en god försöksplattform och kan fungera som pilotobjekt till exempel i främjandet av produktionen och användningen av förnybar energi samt i den cirkulära ekonomin.
