Forskningsresultat visar att hembygdsupplevelser i barn- eller ungdomen har betydelse för de val man gör som vuxen. [1] Ur skärgårdskommunernas synvinkel är detta en intressant fråga. Hur kan man bidra till att unga vuxna väljer att bo i skärgården eller kunde ett lyckat koncept för skärgårdsfostran bidra till skolans eller dagvårdsenhetens dragningskraft? Det nationella Skärgårdsprogrammet tar upp barn och ungas förhållande till hembygden och uppmuntrar kommuner att implementera skärgårdsfostran i småbarnspedagogiken och i den grundläggande utbildningen.[2]

Ett starkt och positivt band med den egna hembygden skapar en trygg grund för uppväxten och är en resurs inför vuxenlivet. Platsanknytningen förstärker barnets sociala och kulturella identitet samt stöder den fysiska och psykiska uppväxten och välmåendet. Hembygds- eller kulturmiljöfostran möjliggör barn och ungas delaktighet som medlem i gemenskaper och i samhället.[3] Hembygdsfostran har en lång tradition i Finland. Olika organisationer och kommuner implementerar hembygdsfostran också idag. Hembygd förekommer som begrepp i de aktuella grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen - efter många årtiondens frånvaro - och den nämns nu i förhållande till olika årskurser. I praktiken bär dock skolor och enskilda lärare ansvar för hembygdsfostrans innehåll.

SALT – skärgård och landsbygd i samverkan är en del av skärgårdsdelegationens och landsbygdspolitiska rådets nätverksarbete, som genom utveckling och forskning arbetar för landsbygdens och skärgårdens goda liv. Nätverksprojektet startade i höstas under ledning av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi. SALT bjöd in fem landsbygds- och skärgårdskommuner som pilotkommuner. Alla tog emot utmaningen att vara med i att skapa en ny verksamhet för skärgårds- och landsbygdsfostran – hembygdsfostran med skärgårds- och landsbygdssynvinkel.

I många kommuner implementeras redan hembygds-, skärgårds-, eller landsbygdsfostran. Det är ofta frågan om temadagar eller evenemang som planeras årligen. SALT uppmuntrar kommuner till att skapa klarare kontinuitet och synlighet i denna fostrande verksamhet. Att skapa helheter och mer långsiktighet i planeringen underlättar tidsmässig resursering av verksamheten. SALT producerar material som stöder detta arbete: SALT – materialbank | Åbo Akademi (abo.fi)

Centralt i SALT är att skapa en helhetsmässig uppfattning om skärgård som hembygd. Skärgårdsfostran uppfattas också som hållbarhetsarbete, där den sociala, kulturella och ekologiska hållbarheten stöder varandra. Barn och unga som får växa upp i skärgården har en unik möjlighet att uppleva vad ett bra hembygdsförhållande kan innebära, hur vårda miljön och försöka leva i enlighet med naturens kretslopp.

Skärgårds- och landsbygdsfostran har under våren och början av sommaren planerats i Enonkoski, Lappträsk, Malax, Nådendal och Vörå. SALT erbjuder via sin samarbetspartner Skärgårdshavets Unesco biosfärområde pedagogiska modeller och material som har utvecklats i dess verksamhetsområde till användning av kommuner som deltar i SALT-nätverket. Nätverkets lokala aktörer, föreningar mm. ses som resurser i ett fostrande samarbete. Det är viktigt att sträva till ett samarbete med dem redan i planeringsskedet.

I Vörå planerade kommunala tjänsteinnehavare tillsammans med föreningsrepresentanter hembygdsfostrans innehåll. Foto: Ann-Sofi Backgren. 

I de kommuner som deltar i SALT-nätverket har skärgårdsfostran-konceptet formats i enlighet med kommunens särdrag. Till exempel i Vörå har de lokala hembygdsföreningarna bjudits in redan i början av planeringsprocessen, i Nådendal planeras skärgårdsfostran på bred basis, så att den kommer att kunna nå alla barn och unga i kommunen och i Lappträsk uppdateras planen för kulturfostran så att landsbygds- och hembygdsfostran kommer att gradvis nå alla barn i åldern 0-12.

En stark vilja och motivation att med stolthet erbjuda barn och unga i skärgården hemortens särdrag och kunskaper, har präglat de möten, verkstäder och distansträffar som SALT under det gångna året har ordat med kommunerna. Tiotals pedagoger, tjänstemän som arbetar inom olika avdelningar i bildningsverksamheten, förtroendevalda och föreningsaktiva har deltagit i dessa möten. Den långsiktiga planeringen av skärgårdsfostran kommer att fortsätta i kommunerna ännu under hösten, samtidigt som man kommer att påbörja några konkreta pilotverksamheter.

Ta kontakt och kom med:

Tiina Saaresranta
SALT
Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi
tiina.saaresranta@abo.fi, +358 (0)50 4704292
www.abo.fi/skargardsinstitutet

Det nationella skärgårdsprogrammet 2020-2023 lyfter fram för första gången barn och unga som ett av dess centrala specialteman. Programmet syftar till att utveckla skärgården till en lockande och trygg boendemiljö för barnfamiljer. Som ett verktyg till detta lyfter programmet fram skärgårdsfostran för att implementeras inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. SALT – skärgård och landsbygd i samverkan -nätverksprojektet stöder den här målsättningen. Inom nätverket drivs också forskning med stöd av ämnet regionalvetenskapen vid Åbo Akademi. På basen av nätverkets erfarenheter skapas grunder till en modell för skärgårds- och landsbygdfostran – barn och ungas skärgårds- och landsbygdsakademi.

Artikelbilden: Tommi Taipale

[1] Se t ex: Sulevi Riukulehto, Katja Rinne-Koski, Timo Suutari (2021) Juuret juniorille – Maaseudun lasten ja nuorten kotiseutukokemusten rakentuminen ja yhteys koettuun elämänlaatuun, Raportteja 214, Helsingin yliopisto, Ruralia- instituutti.

[2] Människornas skärgård – Nationellt program för utveckling av skärgårds- och vattendragsområdena 2020-2023

[3] Päivi Granö, Kulttuuriympäristö ja lapsen kehitys: http://nurkantakana.fi/kulttuuriymparisto-ja-lapsen-kehitys/