Plats för alla – havsområdesplaneringen samordnar användarnas intressen

Under de senaste åren har användningen av havsområden ökat kraftigt i Finland. Till exempel den ökade vindkraftsproduktionen och den livligare sjötrafiken kräver egna områden till havs. Trycket på att använda marina områden har lyft fram behovet av att skydda den marina miljön och samordna olika användares behov och funktioner.

Planeringen av en hållbar och planenlig användning av havsområdena tog stora framsteg 2017 när åtta landskapsförbund i kustområdet inledde den första havsplaneringsprocessen i Finlands historia. Det handlar om en strategisk syn på hållbar användning av havsområdena och en god miljöstatus som bildats tillsammans med intressegrupperna. Den plan som blir klar i början av 2021 samordnar olika havsområdesaktörers behov och siktar till hållbar blå tillväxt.

- När vi utarbetade planen kartlade vi alla anknytande sektorer och gick igenom sektorernas nuvarande och framtida verksamhetskrav med beaktande av behovet av havsskydd, säger Mari Pohja-Mykrä, koordinator för planeringssamarbetet vid Egentliga Finlands förbund.

– För varje verksamhet och utveckling av verksamheterna identifierades bäst lämpliga områden.

I planeringsarbetet beaktas all havsområdesrelaterad verksamhet, såsom energisektorerna och industrin, transporterna, fisket, turismen, rekreationsanvändningen, försvaret samt miljöskyddet. Planen bidrar till hållbar utveckling och tillväxt i fråga om havsområdets olika användningsformer, hållbar användning av naturresurser och havsskydd.

Havsområdena i förändring

- Havsområdesplanen utarbetas med framtiden i sikte. Målen om koldioxidsnålhet leder förmodligen till att produktionen av vindkraft ökar och kommer att ske i stora produktionsanläggningar på öppna havet, säger Tiina Tihlman, konsultativ tjänsteman på miljöministeriet.

Under våren och sommaren har man i och med coronaviruspandemin märkt att turismen är känslig för externa effekter. Den inhemska turismen i skärgården ökade betydligt. I planen presenteras områden som lämpar sig för turism och rekreation samt skärgårdsområden som har särskilt goda förutsättningar att utveckla livskraften. Coronaviruspandemin lyfte också fram bland annat behovet av att producera inhemskt samt möjligheten till nya arbetssätt, vilket kan öka skärgårdens attraktionskraft som bostads- och arbetsort.

Intressegrupperna deltar i arbetet

Planeringsarbetet samordnas av Egentliga Finlands förbund och utförs i brett samarbete med intressegrupperna. Under processen har flera hundra företrädare för marina intressegrupper hörts.

– I samarbetet med intressegrupperna har det kommit fram hur de marina aktörerna använder havsområdena på väldigt olika sätt. Funktionerna kräver olika områden: för vissa är fasta konstruktioner nödvändiga, för andra rörelsefrihet eller landskap, säger Tihlman.

– Att samordna intressena kräver känslighet. Vi måste kunna identifiera de platser och processer där de ekonomiska intressena eller känslorna är sammankopplade, och som därför eventuellt kan leda till konflikter.

Planering och utveckling av skärgården

Havsområdesplaneringen rör naturligtvis skärgårdens permanenta invånare och fritidsinvånare.

- Kustnära vatten omfattas av havområdesplanen. Att stärka skärgårdens livskraft är ett av målen för havsområdesplaneringen, säger Tihlman.

Centrala faktorer i planeringen och utvecklingen av skärgårdsområdena är åretruntboende och fritidsboende, logistikbehov, naturens biologiska mångfald, flera marina sektorer, skärgårdskultur och kulturmiljöer.

Arbetet med planen pågår. Utkastet till plan var framlagt sommaren 2020. Planen som slutbehandlas under hösten blir klar senast den 31 mars 2021. Havsområdesplanen utvecklas enligt förändringarna i havsområdena: planen ses över åtminstone vart tionde år.

Läs mera: https://www.merialuesuunnittelu.fi/