I Velkua skola finns skärgårdskunskapen runt hörnet

Rektor Päivi Soukka presenterar Velkua skolas verksamhet, en del av eleverna sitter längst fram och lyssnar. Längst till vänster sitter SALT-projektledaren Tiina Saaresranta. 

– Färjan sätter sig i själen hos dem för resten av livet. Känslan av alla årstider, alla väder när de åker den, det är någonting som finns djupt inuti för alltid.

Rektorn Päivi Soukka pratar om eleverna i Velkua skola i Nådendal. Skolan finns på ön Palva men endast fem av skolans 55 elever bor på Palva, de andra åker färja varje dag, bland annat från öarna Livonsaari och Velkuanmaa. Skolan som för mindre än tio år sedan var nedläggningshotad blomstrar, särskilt efter att det nya skolhuset i trä stod klart år 2021.

Skärgårdsnaturen omger Velkua skola och den utnyttjar man i undervisningen. Skolan har tre jollar som eleverna lär sig använda, man simmar och undersöker havsvattnet och dess invånare. I skogsbrynet har man också ett ”skogsklassrum” där man håller en del lektioner, bland annat ”äikkäkässä” där man kombinerar modersmål och handarbete, man har gjort mattor av vass och skrivit dikter inspirerade av skärgården och naturen, byggt kojor, samlat in naturmaterial till olika arbeten, fotograferat, plockat blåbär och mycket annat.

Skolhunden Kuu hälsar välkommen till Velkua skola. 

Nådendals stad deltar som pilotkommun i nätverksprojektet SALT. Projektet vill utveckla verksamhetsmodeller som främjar en positiv hembygdskänsla hos barn och unga på landsbygden och i skärgården. Målsättningen är ökat välbefinnande hos barn och unga, som i förlängningen förhoppningsvis leder till att de återvänder till hemorten som vuxna, eller på annat sätt engagerar sig i sin hemort. Pilotskolorna jobbar med Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes pedagogiska modeller kring hållbarhet som grund.

Även om skärgårdsfostran är aktivt närvarande i Velkua skolas vardag, säger Kaisa Rantala, som är chef för småbarnspedagogiken i Nådendal, att man ännu bara är i planeringsskedet för hur man ska ta skärgårdsfostran i den grundläggande utbildningen i kommunen.

Kommunerna har inom projektet erbjudits biosfärområdets modeller och erfarenheter och sedan ska de själva hitta sina sätt för att komma i gång med skärgårds- eller landsbygdsfostran.

– Våra planer inkluderar två helheter, den ena gäller att få in skärgårdsfostran i småbarnspedagogiken och grundläggande utbildningen. Den operativa verksamheten av det här gör vi senare. Just nu funderar vi på om skärgårdsfostran kunde vara ett paraply där till exempel hållbar utveckling, kulturforstran och så vidare, kunde inrymmas. Den andra helheten är av mera stadsstrategisk art, Nådendal är en skärgårdsstad och nu vill vi jobba för att skärgården faktiskt ska börja i centrum av staden, att det inte ska finnas skillnad på staden och skärgårdsområdena, allt ska vara ett, säger Rantala. 

Fr.v. Lassi Lähteenmäki ledde programmet under skärgårdsseminariet. Kaisa Rantala, Markus Norrback och Heidi Nyman presenterade sina kommuners verksamhet kring hembygdsforstran inom nätverksprojektet SALT.

Maxmo kyrkoby skola i Vörå kommun är en annan som deltar i SALT-projektets pilot. Där inledde man arbetet med en workshop tillsammans med hembygdsföreningarna och började utforma sätt att göra lokalhistorien aktuell och intressant. Nu har man gjort den så kallade Herrgårdsleden, som går förbi Tottesunds herrgård, till en historievandring. På den 3,6 km långa leden har man snart satt upp 15 affischer som alla berättar en kort historia från Maxmo. Affischerna ska också inspirera till någon form av aktivitet. Till exempel den första affischen berättar om namnet Tottesund och uppgiften är att fundera vad din herrgård skulle heta, om du hade en.

I Maxmo har man dessutom, inspirerade av Biosfärakademins Gäddan och gänget – tagit fram så kallade kulturryggsäckar. I ryggsäcken hittar man bland annat ekorren Kurre och haren Harry, som ger olika uppdrag och inspirerar till aktivitet. Harry inspirerar till läsning och vill gärna höra sagor medan Kurre gillar äventyr och har en karta som tipsar om spännande ställen man kan besöka i Maxmo, till exempel pulkabacken. I ryggsäcken finns också utrustning så som hopprep, frisbee och naturbingo.

Välfärdschef Heidi Nyman i Vörå berättar att Maxmo kyrkobys elever ska nu få testa ryggsäcken och utvärdera innehållet.

– Om det visar sig vara bra, planerar kommunen att utvidga så att fler kommundelar får ryggsäckar. De finns också att låna på biblioteket, så att farmor och farfar har tillgång till en då de har barnbarnen på besök från annan ort till exempel.

Haren Harry och ekorren Kurre i Maxmos kulturryggsäck. 

Rantala och Nyman presenterade tillsammans med förvaltningsdirektören i Malax, Markus Norrback, vad respektive kommun har på gång inom SALT-verksamheten på det riksomfattande skärgårdsseminariet i Nådendal. I Malax är det skolan på Bergö som deltar i projektet och Norrback konstaterade att kommunens syfte med att delta i SALT är att stärka den befolkningstrend som man nu uppnått, det vill säga att befolkningsminskningen har planat ut både i hela Malax och på Bergö. Det här vill man ta vara på och genom att stärka hembygdskänslan hos barnen hoppas man att befolkningsstrukturen ska, om inte öka, så åtminstone hållas på en stabil nivå.

Elina Auri, generalsekreterare vid Skärgårdsdelegationen, gav brädspel till Velkua skola som tack för att skärgårdsseminariet fick besöka skolan. Brädspelet Aalloille Sea är ett familjekunskapsspel om att ansvarfullt röra sig till sjöss. T.h. rektor Päivi Soukka.

Just nu deltar fyra kommuner SALT:s pilotfas, de är Vörå, Malax, Nådendal och Lappträsk. I respektive kommun har man under hösten 2023 genomfört eller planerat för en aktivitet som bygger på Skärgårdshavets Unesco biosfärområdes pedagogiska verksamhet, Biosfärakademin. En viktig faktor i den pedagogiska verksamheten för hembygdsforstran och för att stöda välmående i lokalsamhället är samskapandet mellan kommuner och tredje sektorn.

Nätverksprojektet SALT leds av Skärgårdsinstitutet vid Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. Projektledare är Tiina Saaresranta.

– Det finns en bas för hembygdsfostran i läroplanen, sedan är det upp till kommunerna och skolorna hur man förverkligar det i praktiken. Vi tittar ofta utåt när vi söker kultur och upplevelser och glömmer lätt allt det vi har nära inpå. Man behöver inte åka bort för att hitta kultur, men det gäller att öppna ögonen och se sig omkring för att upptäcka vad det egna lokalsamhället har att erbjuda.

Det riksomfattande skärgårdsseminariet arrangerades i Nådendal 10–11.10.2023 av skärgårdsdelegationen, Egentliga Finlands förbund och Nådendals stad. Temat för skärgårdsseminariet var skärgårdsboende samt barn och unga. Seminariet hade rekordantal deltagare, 130 stycken. 

 Mera information om nätverket SALT

Text & bild Mia Henriksson