Skärgårdsdelegationens projekt

Turismundersökning i gästhamnarna

I den turismundersökning som inletts vid Haaga-Helia yrkeshögskola skapas en tillförlitlig nationell undersökningsmodell med hjälp av vilken man kan utreda vilken betydelse den turism som hamnarna medför har för sysselsättningen och den regionala ekonomin samt utveckla gästhamnarnas attraktivitet för turismen.

Undersökningen är en fortsättning på den undersökning av båtlivets inkomst- och sysselsättningsrelaterade effekt (Veneilyn tulo- ja työllisyystutkimus) som gjordes 2021. Undersökningen genomförs på uppdrag av skärgårdsdelegationen vid jord- och skogsbruksministeriet.

Läs mer på skargardspolitiken.fi.

Uppföljning av tjänsters tillgänglighet

Finlands miljöcentral (Syke) har startat ett utvecklingsprojekt för uppföljning av tjänsters tillgänglighet (Palveluiden saavutettavuuden seurannan kehittämishanke, PALSA). Projektet fokuserar på tillgången till e-tjänster med tanke på tjänsternas placering och deras geografiska tillgänglighet.

Projektets mål är att producera ett nytt kunskapsunderlag om offentligt betydelsefulla tjänsters tillgänglighet i hela Finland och planera en uppdateringsprocess för statistik som beskriver tjänsternas tillgänglighet. Den centrala statistiken förs in i Informationstjänsten för livsmiljön Liiteri. Det tvååriga projektet genomförs vid Finlands miljöcentral 2023–2024. Projektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet.

Läs mer på Finlands miljöcentrals webbplats (på finska).

Stuglivets koldioxidavtryck

Finlands miljöcentral har inlett en undersökning för att utreda stuglivets koldioxidavtryck. Resultatet av projektet är en uppskattning av stuglivets totala koldioxidavtryck samt verktyg som stugägarna själva kan använda till att bedöma sitt koldioxidavtryck. Verktygen hjälper också medborgarrådgivningen gällande stugliv. Fritidsboendets koldioxidavtryck har inte tidigare bedömts på riksnivå.

Forskningsprojektet finansieras av jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet, och genomförs i samarbete med skärgårdsdelegationen, Fritidsboendes förbund och Finlands Egnahemsförbund. Resultaten blir klara före utgången av 2023.

Läs mer på Finlands miljöcentrals webbplats (på finska).

Bedömning av hur de kulturella och sociala rättigheterna genomförs för barn som bor i landsbygds- och skärgårdsområden vid förändringar i skolnätet och hur förändringarna påverkar regionernas livskraft

Hela 55 procent av grundskolorna i Finland har lagts ned mellan 1990 och 2020. Trots indragningarna anses skolnäten i kommunerna i landsbygds- och skärgårdsområdena i allmänhet vara fungerande. Det finns dock behov av att utveckla tryggandet av barns och ungas intressen samt hörandet av dem och deras delaktighet i besluten. Förändringarna i skolnätet ökar också ofta utmaningarna för kommunernas livskraft.

Läs rapporten (på finska):

Genomförande av de kulturella och sociala rättigheterna för barn som bor i landsbygds- och skärgårdsområden vid förändringar i skolnätet och hur förändringarna påverkar regionernas livskraft (Karvi.fi)

Bedömningen genomfördes av Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU på beställning av landsbygdspolitiska rådet (MANE), skärgårdsdelegationen (SANK) och barnombudsmannens byrå.

Bedömningspromemoria om behovet att uppdatera skärgårdslagen

Lagen om främjande av skärgårdens utveckling utfärdades 1981. Största delen av skrivningarna i lagen har förblivit oförändrade i över 40 år. Skärgården som närmiljö och även den övriga lagstiftningen har förändrats under de senaste fyrtio åren. Skärgårdslagen behöver uppdateras i fråga om både lagens struktur och innehåll.

En tjänstemannaarbetsgrupp tillsatt av jord- och skogsbruksministeriet har utarbetat en bedömningspromemoria om behovet att uppdatera skärgårdslagen. Syftet med bedömningspromemorian är att den ska utgöra en grund för uppdateringen av skärgårdslagen, som kan påbörjas tidigast under den regeringsperiod som inleds 2023.

Läs rapporten:

Bedömning om behovet av att uppdatera skärgårdslagen (statsrådets publikationsarkiv Valto)

Finlands skärgårdsområden enligt statistiken

Finlands skärgårdsområden är viktiga områden för boende, arbete och fritid. I skärgårdsområdena bor cirka sex procent av hela Finlands befolkning, dvs. 328 017 invånare. Under det senaste decenniet har befolkningstillväxt i skärgårdsområdena förekommit endast i inre skärgården, där också antalet sysselsatta har ökat. Befolkningsstrukturen i inre skärgården påminner om medelvärdet för hela Finland, medan det i mellanskärgården och yttre skärgården finns färre barn och fler personer över 65 år.

I skärgårdsområdena finns 153 759 fritidsbostäder, vilket är cirka en tredjedel av fritidsbostäderna i hela landet. Cirka 448 300 säsongsboende tillbringar sin tid i skärgården. Cirka hälften av de fritidsboende i skärgården har ingen fast vägförbindelse eller skärgårdstrafikförbindelse till fastlandet. Skärgårdsområdenas kulturhistoria är riklig och en fjärdedel av de värdefulla landskapsområdena av riksintresse i hela landet finns i skärgården. Skärgårdsområdena har också stor betydelse för rekreationen.

Läs rapporterna (på finska):

Rapporterna har utarbetats av konsultbyrån för regionutveckling MDI på uppdrag av jord- och skogsbruksministeriet och skärgårdsdelegationen.

Ekonomiska effekter och sysselsättningseffekter av båtlivet

Resultaten från undersökningen av båtlivets inkomst- och sysselsättningsrelaterade effekt visar att det ökade fritidsbåtslivet ger kommunerna turistinkomster på nästan 400 miljoner euro. Båtfolket sysselsatte direkt nästan 2 500 årsverken och indirekt totalt 3 800 årsverken.

Undersökningen gjordes av yrkeshögskolan Haaga-Helia på uppdrag av skärgårdsdelegationen. Båtbranschens Centralförbund Finnboat rf, Håll Skärgården Ren rf samt Segling och Båtsport i Finland rf har deltagit som experter i utarbetandet av undersökningen. Mer än 1 500 båtentusiaster vid kusten och på insjöarna svarade på undersökningen.

Läs undersökningens slutrapport (haaga-helia.fi, på finska).

Stugbarometern 2021

Enligt resultaten av stugbarometern 2021 har det genomsnittliga antalet dygn som tillbringas i en fritidsbostad ökat betydligt. I stugbarometern 2016 var antalet användningsdygn 79, medan antalet användningsdygn enligt det nyaste materialet är hela 103.

Användningen av fritidsbostäder antas öka mycket eller något i nästan 40 procent av fritidsbostäderna under de kommande tre åren. I stugbarometern 2016 var framtidsutsikterna för stuganvändningen måttligare.

Läs mer på skargardspolitiken.fi (på finska).

Utredning om framtidens skärgårdstrafik

Utredningen Framtidens skärgårdstrafik är ett utredningsarbete som startadets av skärgårdstrafikarbetsgruppen. Målet var att producera aktuell och framtidssonderande information om utveckling av skärgårdstrafiken med beaktande av bestämmelserna om materiel och trafikering, utveckling av dem samt kundernas och tjänsteproducenternas behov. I utredningsarbetet studerades också nya alternativa sätt att ordna framtidens skärgårdstrafik. Med skärgårdstrafik avses i detta utredningsarbete förbindelsefartygstrafik.

Utredningens delområden:

kundernas och tjänsteproducenternas behov
materiel och trafikering
de möjligheter att utveckla trafiken som digitaliseringen av trafiken ger
finansiering och administration av trafiken
skärgårdstrafiken 2.0 – vision för framtidens skärgårdstrafik

Läs rapporten:

Framtidens förbindelsefartygstrafik : utredning om utvecklingsbehoven (statsrådets publikationsarkiv Valto)

Skärgårdsprogrammet 2020-2023

Skärgårdsprogrammet lyfter fram mål och föreslår teman för utveckling av skärgårdsområdena 2020-2023. Programmet är det sjätte skärgårdspolitiska programmet. Det fortsätter arbetet för en långsiktig och kunskapsbaserad utveckling av skärgården. Programmet utarbetades i samarbete med olika myndigheter och organisationer och skärgårdsborna fick också sin röst hörd: över 2 100 skärgårdsinvånare och personer som är intresserade av skärgårdsfrågor fick berätta om sina tankar och komma med synpunkter. Programmets bärande tema är visionen om ett gott liv i skärgården och tanken på att en livskraftig skärgård ger hela samhället välfärd.

Läs skärgårdsprogrammet:

Människornas skärgård - Nationellt program för utveckling av skärgårds- och vattendragsområdena 2020–2023 (statsrådets publikationsarkiv Valto)

Utredning om skärgårdskriterier

Utredningen om skärgårdskriterier bestod av två helheter: precisering av begreppet skärgård och utarbetande av kriterier som definierar skärgårdskommuner. Syftet med utredningen var att skapa ett jämlikt och transparent kriterium som inte lämnar så mycket rum för tolkning både i fråga om begreppet skärgård och i fråga om definitionen av en skärgårdskommun. Avsikten är att de nya kriterier som definierar skärgårdskommunerna bättre och utöver antalet skärgårdsbor ska beakta förhållandena i skärgården och förhållandenas konsekvenser för den kommunala ekonomin. Utöver antalet permanenta invånare i skärgården är målet också att beakta fritidsboendet, människornas multilokalitet.

Vid fastställandet av skärgårdsområden och skärgårdskommuner är avsikten att använda geografisk information och annat statistiskt material. Målet är att definiera Finlands alla skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar och komma ur den nuvarande situationen där man med jämna mellanrum kommer med förslag till nya skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar som ska tas med i förordningen.

Utredningsarbetet görs i nära samarbete med de nuvarande skärgårdskommunerna och kommunerna med skärgårdsdelar. Utredningen blev en del av arbetet med att skapa skärgårdsklassifiering och uppdatera skärgårdslagen 2021–2023.

Policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa

Målet med utredningen av policyerna för skärgårds- och insjöområden i Europa, som färdigställdes i november 2018, var att skapa en bild av antalet öar med fast bosättning och befolkning i Europa, hur skärgårds- och insjöområden har beaktats i regionalpolitiken samt analysera och jämföra resultaten med motsvarande uppgifter i Finland och ge utvecklingsrekommendationer för EU:s följande programperiod. Studien visar att Finland som ett av de största skärgårds- och insjöländerna i Europa har en europeiskt sett välutvecklad skärgårdspolicy som bygger på lag.