Multilokalitet livar upp skärgården

Multilokalitet kan i praktiken innebära exempelvis att man arbetar och bor på olika orter, har ett säsongsbetonat arbete, bor på annan ort på fritiden eller att man studerar på en främmande ort eller arbetar på distans. Motiven kan vara varierande och gälla till exempel familjelivet, fritiden och arbetet. Finländarna tillbringar i allt högre grad sin arbets- och fritid på olika platser och pendlar mellan dem. Fenomenet har konsekvenser både för städerna och på landsbygden.

Kati Pitkänen är specialforskare vid Finlands miljöcentral och har i sitt arbete gjort sig förtrogen med multilokalitet. ”När det gäller skärgården är den viktigaste formen av multilokalitet utan tvivel fritidsboendet. I skärgården finns många attraktiva objekt för stugbesökare och andra fritidsresenärer”, konstaterar Pitkänen. ”I viss mån förekommer säkert också multilokalitet i anslutning till jobbet, till exempel distansarbete i skärgårdshemmet på grund av besvärliga och långa trafikförbindelser.”

Stugbesökarna en vitamininjektion för kommunen

Nästan alla fritidsbostäder ligger på landsbygden. I många kommuner höjer fritidsinvånarna avsevärt invånarantalet i kommunen. ”Fritidsinvånarna kan ha med sig många fördelar för kommunen”, konstaterar Pitkänen. Bland annat stimulerar de området och den sociala miljön, efterfrågan på tjänster ökar, det uppstår en flyttningsrörelse med mera.

Däremot kan multilokalitet även vara en utmaning för kommunen till exempel när det gäller dimensioneringen av hälsovårdstjänster, påminner Pitkänen. ”När det gäller detta och de andra utmaningarna med multilokalitet skulle det vara till hjälp om man identifierade multilokaliteten på djupet och skapade synlighet för den.”

Osynlig multilokalitet

En betydande utmaning vid identifieringen av multilokalitet är bland annat att fenomenet är osynligt i den statistik som gäller invånarna på landsbygden och i städerna. Om man i stället för boendekommun och fast bostadsort tittar på de platser där finländarna i verkligheten tillbringar sin tid, ter sig inte heller befolkningsutvecklingen på landsbygden så negativ. Fritidsinvånarna och de övriga multilokala invånarna livar i högsta grad upp många kommuner, trots att detta inte registreras i boendestatistiken.

Utnyttja fördelarna

Vilka åtgärder krävs för att fördelarna med multilokalitet ska kunna utnyttjas både på kommun- och individnivå? ”Vi måste identifiera och verkligen bli medvetna om multilokalitet. Lyckligtvis sker det delvis redan i dag”, konstaterar Pitkänen nöjt. ”I kommunerna måste man i allt högre grad överväga med vilka metoder man kan involvera multilokala invånare i verksamheten, eftersom de kan bidra med stor kompetens och många resurser i de områden där befolkningen minskar. När man funderar på hur man kan engagera fritidsinvånarna är det viktigt att tänka på upplevelsen av att alla är jämlika och har rätt till service.” Pitkänen påminner dock om att fritidsinvånarna ofta har semester och inte nödvändigtvis är så pigga på att delta i byaverksamhet och möten. ”Det önskemålet måste naturligtvis respekteras. På författningsnivå skulle det vara fint om det fanns smidigare metoder för att identifiera multilokalitet.”

Pitkänen är nöjd över att skärgårdsdelegationen så kraftfullt har tagit med multilokalitet på sin agenda. ”Det är fint att det i Finland finns en aktör som har kunskap om detta mångfasetterade fenomen. Jag hoppas att delegationen även i framtiden jobbar för multilokalitet!”