Finlands öar rf – Suomen saaret ry:s läger Ö-Kiva på Aspö 7–10.6.2018
Ö-Kiva-lägret ordnades 2018 av FÖSS för sjunde gången. Ö-Kiva-lägren hör till programmet Ung på Svenska som finansieras av Svenska Kulturfonden. Syftet med lägren är att introducera barn till det andra inhemska språket och kulturen genom samvaro och olika aktiviteter. FÖSS ordnade det första Ö-Kiva-lägret för barn och unga sommaren 2016.
Förberedelser inför lägret
Förberedelserna inför Ö-Kiva-lägret 2018 inleddes i november 2017. Lägret marknadsfördes på bägge inhemska språken via flera olika kanaler. Projektkoordinatorn kontaktade olika medier för att öka lägrets synlighet. Som ett resultat av en artikel i Turun Sanomat ökade antalet anmälningar avsevärt.
I april åkte projektkoordinatorn till Aspö för att bekanta sig med området och komma överens om de praktiska lägerarrangemangen. Lägret organiserades i samarbete med invånarna på Aspö. Lägerledarna rekryterades inom april och samlades för att planera lägrets program och genomförande. Förberedelserna inför lägret slutfördes under maj.
Varje Ö-Kiva-läger skräddarsys enligt deltagarnas ålder och lägerplatsen. På Aspö var målet att utnyttja den lokala miljön och byarnas seder och bruk så att lägerdeltagarna skulle få uppleva det äkta skärgårdslivet. Programmet sändes till deltagarna i maj och lägret genomfördes planenligt 7–10.6.2018.
Lägret på Aspö
Ö-Kiva-lägret på Aspö löpte planenligt och sammanlagt deltog 22 barn. Målgruppen var enspråkiga barn. Målet uppfylldes i och med att alla anmälda var enspråkiga. Alla finskspråkiga barn som ville delta fick tyvärr inte plats, eftersom det skulle ha inneburit en snedvridning av språkfördelningen på lägret.
Ledarna talade i början av lägret både finska och svenska för att barnen skulle känna sig trygga i den nya miljön bland nya människor. Under lägrets gång översattes allt mindre till det andra språket för att barnen skulle ha möjlighet att förstå det främmande språket. Under den tredje lägerdagen ordnades enspråkig verksamhet för alla barnen. Under den enspråkiga verksamheten talade ledarna endast det språk som planerats för verksamheten i fråga. Vid behov användes stödord eller korta förklaringar på det andra språket. Barnen fick uttrycka sig på sitt eget modersmål.
En del av lägerverksamheten genomfördes i blandade språkgrupper där barnen fick hjälpa varandra att lösa uppgifter. Ledarna försökte på bästa sätt uppmuntra barnen att använda det främmande språket. Många barn talade modigt det främmande språket, vilket ledde till många fina möten. Också de barn som aldrig hade talat det andra språket tidigare började kommunicera med enkla ord på det främmande språket. Även om det naturligtvis blev fel ibland var det viktigaste att barnen vågade försöka. Det visar på en bra attityd.
Tvåspråkigheten på lägret fungerade bra. Även om de finskspråkiga proportionellt sett var fler än de svenskspråkiga lyckades man balansera användningen av språken på ett smidigt sätt. Lägerplatsen var svensk och lägerledarna tvåspråkiga. De finskspråkiga barnen fick möjlighet att vistas i en svensk miljö, medan de svenskspråkiga barnen hade möjlighet att lära sig finska genom olika aktiviteter och samvaro.
Lägerdeltagarna fick nära kontakt med skärgården i omgivningen, Aspöborna samt Aspös traditioner och historia. Kontakten genomfördes som en del av det planerade programmet men även i form av spontana möten utanför programmet. Under den sista lägerdagen fick barnen delta i aktiviteter i byn genom att utföra små ”sysslor” tillsammans med byborna. Det var ett fint sätt att uppfylla lägrets syfte som gick ut på att skapa kulturella och språkliga möten och samspel. Barnens besök på Aspö betydde mycket även för byborna.
Lägrets resultat
Deltagarna i Ö-Kiva-lägret på Aspö fick under fyra dagar möjlighet att bekanta sig med det andra inhemska språket och kulturen. Många barn deltog för första gången i verksamhet med barn från en annan språkgrupp. Som språklig och pedagogisk upplevelse skiljer sig lägret en hel del från skolundervisningen.
Lägret på Aspö var det första Ö-Kiva-lägret som ordnades mitt i en skärgårdsby i nära växelverkan med invånarna i skärgården. Det gav lägerupplevelsen ett mervärde såväl i språkligt som kulturellt avseende. Även om lägret var kort lärde sig barnen mycket om livet i skärgårdsbyn och om invånarnas förhållande till den omgivande naturen.
Parallellt med lägret pågick fåglarnas häckningstid. Barnen lärde sig bland annat var man får röra sig under häckningstiden och vilka områden man bör undvika. En av programpunkterna under lägret var att delta i nätfiske tillsammans med en lokal familj. Många barn uppskattade denna upplevelse.
Enligt Tiina Saaresranta, som skrev lägrets slutrapport, var det beaktansvärt att lägret ordnades mitt i en skärgårdsby. Lägerplatsen väckte stort intresse och beundran bland barnens familjer både före och under lägret. Via dagliga Facebook-uppdateringar kunde familjerna ta del av barnens lägerupplevelser.
Att leva i en gemenskap där det talas två språk och få vänner från en annan språklig och kulturell grupp kan vara mycket värdefullt. Saaresranta hoppas att lägerupplevelsen hjälper barnen att nyfiket, öppet och motiverat lära sig mer om det andra inhemska språket och kulturen.
Projektbeskrivningen grundar sig på Tiina Saaresrantas rapport om Ö-Kiva-lägret 7–10.6.2018 från juni 2018.